Back to reality...

Jo så är det! Känns inte som jag haft semester.... har jobbat tre dagar och efter första dagen så kändes det som jag jobbat på sen jag började i princip... fast riktigt så är det ju inte ;) Har ju massor med underbara minnen sedan sommaren 2011 och den är inte slut än:)

Inatt pep Jonas sökare 23.30 jag hade somnat, sov jättegott och undrade vad Jonas höll på med och va han förde för oväsen! Det är ju larm svarade han. Har du jour? Ska du inte åka? JO! jag klär på mig... Sen va han borta. Och jag låg där och hörde Jonas köra ner för backen tätt följd av Rickard. Sen hörde jag fler gasa på rejält och efter en stund hörde jag brandbilen susa genom Frövi.... men denna gång låg jag inte och funderade på hur Sara skulle komma till jobbet på morgonen om Rickard skulle bli kvar länge... haha vilka problem jag har och den gången sov Sara så gott hon hade knappt reagerat på att han åkte:)
En annan bild, inte från inatt:P

I natt somnade jag om sen vid kl 3 eller 3.30 minns inte riktigt kom Jonas hem. Då är han pigg:) jag TRÖTT! men såklart hör jag hur det har gått för dom drabbade och för brandmännen. Pigga Jonas berättat tills jag kommer på att jag måste sova för jag ska upp 5:/ så jag vänder ryggen mot honom och sover vidare.
Håller tummarna för att han ska få en lugen dag efter som han ska jobba i natt... TJI fick jag!!! efter 6 när jag och pojkarna är inpckade i bilen kommer Jonas ut på trappen och ska åka på eftersläckning:// Så så blev det med den sömnen... Men eftersom jag är en såååå snäll fru :D hade jag maten klar när han kom hem efter dom återställt brandbilen. Sen tog jag och kidzen en långpromenad runt Lia, jag gick/joggade dom cyklade på:) så mysigt med sällskap och Jonas kan jag tro är nöjd eftersom han fått sova några timmar innan nattjobb:)
Jonas hade ju oxå sällskap av Kira:)


Att vara brandman är då inget häftigt yrke... men dock så välbehövligt!
Att vara brandfru är faktiskt ganska tufft det med.... blev så glad när det var avtackning från Lindesbergs räddningstjänst då dom gick med i Närkes brandkår. då fick vi fruar, sambos, flickvänner en varsin ros som tack för vi lånar ut våra män på dygnets alla tider i alla väder och vind... i hopp om att dom alltid kommer hem välbehållna! Tack för att vi ser efter barn hem och lever i ovisshet....
För så är det när Jonas och gubbarna åker iväg finns det alltid en oro!
Och det är ju jag som ser till att barnen kommer till och från dagis, skola, fritids att det blir mat, att man faktiskt måste lägga sig även om inte pappa kommer hem och säger godnatt, alltid jag som ta all oro från barnen för nu är dom så stora så dom förstår att pappa har ett farligt jobb! Men sen när Jonas kommer hem pratar vi alltid med barnen dom från fråga så mkt dom vill... Men denna oro kommer alltid finnas inom oss när sökaren piper och han åker iväg...
Min bild av att vara brandfru. Men det finns ju mkt positivt och det är ju alla härliga brandgubbar med fruar:) och den årliga brandkårsfesten går inte av för hackor:P

Ikväll blir det bara lugnt och sängen väntar bara Jonas åkt och Kira varit ute och kissat. För Jonathan och Alexander sover så gott:) Fast jag ska nog passa på och kolla ett avsnitt av Mcleods döttrar:P

Idag är det 27 dagar kvar tills vi lyfter mot Rhodos!! Ska bli så skönt och kul med så underbara vänner:)

jag är lyckligt lottad för jag har en underbar familj, en underbar släkt och dom bästa vänner man kan ha!

Ångra aldrig det du gjort, ångra inte att du gav för mycket av dig, ångra aldrig möten med andra människor... av allt som händer byggs den person du är! Se istället vad du kan lära av det som inte varit så bra och dra nytta av det som varit bra! Ångra aldrig dig själv!

Forever trust in who YOU are....

//Cissi

Kommentarer
Postat av: Tommy

Jättebra skrivet Cissi.

Postat av: Cissi

Tack Tommy:)

2011-08-09 @ 23:31:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0